Gästbloggare

Svar på frågorna från minister Gabriel Wikström

Gabriel WikströmNu äntligen ska ni som skickade in frågor till Gabriel Wikström få svar på dem! Resten av frågorna får ni i nästa inlägg!

Hur arbetar man i politiken med den här gruppen (människor med allvarlig psykisk sjukdom) övergripande? Socialtjänsten är kommunalpolitik, psykiatrin är landstingspolitik och AF och FK rikspolitik. Vem har helikoptervy över denna grupp och hur jobbar man inom partiet?

Vi jobbar gemensamt i regeringskansliet med många frågor. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har också en psykiatrisamordnare som jobbar med att hålla ihop frågorna där, och vi från statens sida har också en samordnare som jobbar här Vi måste jobba gemensamt om vi ska komma framåt.

Det räcker inte att vi jobbar inom mitt parti. Dels är vi två parter i regeringen, men det finns också flera partier som sitter med och styr kommuner och landsting runt om i landet. Vi försöker framför allt att ha en bra dialog med de delar av Sveriges Kommuner och Landsting som jobbar med dessa frågor och med andra ministrar och deras medarbetare som är inblandade.

Hur ska man arbeta med tillfrisknandet när man inte har råd med vård?

Det är självklart en svår fråga. Nu är det svårt att svara på ett generellt påstående, men det är sådant som är anledningen till att vi har högkostnadsskydd inom vården och för läkemedel. För dem med allra sämst ekonomi kan man i vissa fall också få ekonomiskt bistånd för läkarkostnader och läkemedel.

Hur ser du på de självmord som begås i slutenvården (inne på avdelningar)?

Det är jätteallvarligt. Det är viktigt att sådana tillfällen utreds ordentligt för att man ska kunna se vad som har gått fel.

Hur tycker du att man ska stoppa suicid överhuvudtaget och ha en nollvision i samhället?

Det måste till en rad olika insatser. Väldigt mycket påverkar den psykisk hälsan – och därmed suicidrisken. Folkhälsomyndigheten har en viktig uppgift i att samordna de statliga insatserna, men mycket praktiskt görs och måste göras på andra ställen.

Folkhälsomyndigheten har bland annat tagit fram kunskapsstöd för att förebygga självmord till kommunerna – självmordsprevention är hela samhällets ansvar. För unga kan skolhälsovården ha en viktig roll. Regeringen satsar 200 miljoner per år på den från i år. Vi ökar också satsningarna på just barn och ungas psykiska hälsa, bland annat genom ungdomsmottagningar, med 280 miljoner per år.

Den här patientgruppen behöver ofta hjälp med motion och friskvård, hur ser du på det som förebyggande aktiviteter inom vården – inte bara som rehab?

Det är en intressant tanke, motion på recept används ju på många håll redan. Regeringen har också ökat stödet till idrottsrörelsen för att fler ska få möjlighet till fysisk aktivitet.

Hur hjälper man dem med både missbruk och psykisk sjukdom – de som självmedicinerar på olika sätt?

Det krävs bättre insatser på inom båda områdena – och bättre samordning. Om vi kan få mer av tidiga och förebyggande insatser kanske vi också kan hjälpa fler innan de kommer så långt att de börjar självmedicinera. Sedan behöver vi stimulera vården att samarbeta när det gäller personer med samtidig sjuklighet, även kommunen behöver vara med i ett sådant samarbete.

Hur ser du på missbrukarutredningen som alliansen gjort och om idén att flytta upp missbrukar-/beroendevården från kommunal nivå till landstingsnivå?

Nu gjorde ju alliansen inte särskilt mycket med den utredningen efter att den blev klar. Jag tycker att tanken är intressant, men det är också en väldigt stor förändring, så det kräver ordentlig diskussion och förberedelse. Men tanken är inte död.

Hur ser du på de som är allra längst ner i botten, de som bor under broar och på härbärgen?

Det är ett stort misslyckande för samhället när det går så långt. Men det finns nog inga enkla lösningar, ofta har man komplexa behov och problem när det går så långt. Här måste samhällets olika delar samverka med varandra.

Finns det konkreta planer på att skeppa in mer pengar i psykiatrin – man pratar om det men det händer inte. Antalet vårdplatser minskar.

Vi har höjt statens stöd direkt till arbetet med psykisk ohälsa och psykiatri med 280 miljoner per år, så att nu är drygt en miljard om året. Vi höjer också den generella statsbidragen till landstingen. Sen är det landstingen som finansierar sjukvården i Sverige, och det mesta av pengarna kommer från landstingsskatten.

Hur ställer du dig till bältning, särskilt inom BUP?

Tvångsåtgärder ska alltid användas endast när man måste, så sparsamt som möjligt. Exakt när det är – och exakt vilka metoder som används – är dock mer av en medicinsk bedömning.

Det är givetvis oroväckande att det fortfarande finns en bristfällig rapportering när det är ett så allvarligt ingrepp i en personliga integriteten, och att vi har samarbetat med SKL länge för att minska behovet. Det kan finnas skäl att titta närmare på frågan.

I torsdags fattade regeringen beslut om två regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) för att öka kunskapen och evidensen kring tvångsvård. Socialstyrelsen ska genom två deluppdrag förbättra möjligheterna till uppföljning av tvångsvård framförallt gällande datainsamling och statistik. Uppdraget innefattar både rättspsykiatrisk vård och psykiatrisk tvångsvård. Det här är en viktig del i att skapa bättre uppföljning.

Tidigare inlägg om det här:

Ställ dina frågor direkt till minister Gabriel Wikström

Alla frågor till ministern!

Mitt möte med ministern

Mer om Gabriel Wikström

Om Pebbles
Pebbles Karlsson Ambrose

Jag är en kvinna på 46 år som lever med en psykossjukdom. Min diagnos innebär att jag har haft återkommande psykoser, depressioner och upplevt manitillstånd. Mitt liv har varit svårt på flera sätt och inneburit en balansgång på slak lina. Följ med mig i en ibland tuff, vinglig vardag och dela några av mina glada stunder.

Inlägget är kategoriserat som: Livet med en psykossjukdom

Skriv kommentar

Skriv kommentar

(obligatoriskt) (obligatoriskt)

För att din kommentar ska publiceras måste du godkänna 1177 Vårdguidens användarvillkor för bloggkommentarer.

(obligatoriskt)