Gästbloggare

Mina varför

Jag drar igång än det ena än det andra trots att jag alltid misslyckas. För jag hoppas alltid på att jag ska lyckas eftersom andra som gör det lyckas… så varför misslyckas jag? Jag försöker på olika sätt, jag vänder och vrider, tröttar ut mig själv med tankar om varför det inte går, vad hade jag kunna gjort annorlunda, ska jag göra si eller så nu för att lyckas? Varför ger och ger jag utan att få tillbaka? Resultat? Bekräftelse på att jag ska göra det här? Hur ska jag hitta mig själv och min plats här på jorden om jag inte får svar?

Varför sliter jag mitt  hår och skriker för att jag inte lyckas fixa något tekniskt problem med datorn när jag ska göra en film eller ngt annat? Varför lägger jag ner en massa tid som jag istället kunde lägga på att bara njuta av livet och av att jag är frisk och har tak över huvudet? För det är ju vad många anser att vi funktionshindrade ska göra – vara tacksamma över det vi har och inte sträva efter mer. Men vet ni, jag kan inte vara sådan. Jag har ett kall i mitt liv, en uppgift och det är att kämpa för min och andra funkisars rätt att få leva det liv vi vill ha och att få arbeta och bli respekterade som människor med hjärna och hjärta!!!

OCH JAG VÄGRAR ATT VARA EN FLUGA PÅ VÄGGEN, SÅ SOM JAG VARIT UNDER SÅ MÅNGA ÅR, SÅ SOM VISSA FÖRVÄNTAR SIG ATT SÅDANA SOM JAG SKALL VARA!!!

Det är meningen att jag ska göra detta annars kan jag lika gärna dö jag också. Jag var så nära när jag föddes och jag tror inte att gud eller vem det nu är som bestämmer vem som ska leva eller dö, väljer utan en tanke. I min diktsamling ”Glasflickan” som jag gav ut 2004 finns en dikt som jag skrev till min tvillingsyster som dog i magen:

DU GAV MIG DITT LIV

Du offrade ditt liv
för att jag skulle få leva
Du måste älska mig
Du gav mig ditt liv
för att jag skulle vårda det
Ta vara på varenda sekund
Du gav mig ditt liv kära syster
För dig måste jag vara stark
Varenda gång jag gråter
och är dum mot mig själv
Varje gång jag vill ge upp
sörjer du i din himmel
Så små och bräckliga vi var
Men bara en av oss
fick plats på jorden
Min älskade tvillingsyster
För dig måste jag kämpa
För dig måste jag visa mig stark
Av dig fick jag den vackraste gåvan
Du gav mig ditt liv

 

 

Om mig
Linda Åkesson

Jag heter Linda Åkesson och har en lätt cp-skada och nedsatt syn. Många fokuserar väldigt mycket på att jag har två nedsättningar, och att det skulle vara ett större problem för mig. Jag vill berätta hur jag ser på det, och jag ser inte det som ett problem.

Inlägget är kategoriserat som: Livet i stort

Skriv kommentar

Skriv kommentar

(obligatoriskt) (obligatoriskt)

För att din kommentar ska publiceras måste du godkänna 1177 Vårdguidens användarvillkor för bloggkommentarer.

(obligatoriskt)