Gästbloggare

Tacksam…

…att jag kan och orkar gå på mina ben, och klarar av att trava upp och ner för alla trappor (bor på åttonde våningen). Idag har nämligen våran hiss pajat IGEN!!! Min hund klarar som tur är ännu att gå i många trappor, men hon börjar ju bli till åren. Av flera anledningar skulle det vara rätt gött att bo på markplan eller i ett hus med färre våningar (jag vill bo högst upp eller iaf utan någon granne över mig). Det blir ju jobbigt också eftersom jag har vänner i rullstol och då kan ju inte de komma och hälsa på mig hur som helst ju! Hur ska man kunna bestämma nåt när man inte vet om hissen funkar eller ej?! Känns som att den är ur funktion lika ofta som innan den renoverades…

Men sen får man ju ta och se till att ens ungar inte leker i hissen… i tisdags var det några som hoppade och höll på i hissen, jag sa till dem men de höll bara på ännu mer, till slut skrek jag åt dem att hissen kan fastna och då slutade de. Fy farao för att fastna i hissen! Det har jag gjort några gånger…

Ännu ett bra skäl till att vårda sin kropp så mycket det bara går – för att klara sig eftersom man tyvärr inte kan lita på att saker funkar!

Om mig
Linda Åkesson

Jag heter Linda Åkesson och har en lätt cp-skada och nedsatt syn. Många fokuserar väldigt mycket på att jag har två nedsättningar, och att det skulle vara ett större problem för mig. Jag vill berätta hur jag ser på det, och jag ser inte det som ett problem.

Inlägget är kategoriserat som: Ditten och datten

Skriv kommentar

Skriv kommentar

(obligatoriskt) (obligatoriskt)

För att din kommentar ska publiceras måste du godkänna 1177 Vårdguidens användarvillkor för bloggkommentarer.

(obligatoriskt)