Gästbloggare

Jag behöver en käpphäst!

Helgen har varit trevlig. i fredags var jag på Miss Li på Gröna lund med en kompis och i lördags gick jag faktiskt på gymmet. Fastän jag inte körde så jättehårt, jag hade låga vikter och körde inte många repetitioner, så har jag FORTFARANDE idag tisdag, träningsvärk i magen och axlarna… allvarligt…! Jag har visserligen också promenerat väldigt långa sträckor med min hund, men det är ju bara underbart om vädret är det rätta och jag blir inte trött i benen av att gå långt som en del kanske tror (det är bara om ryggen är jobbig men den har skött sig utmärkt nu).

Men jag är fortfarande så trött så trött…  Får bara energi när jag har går främmande vägar med Dilse i strålande väder. Och när jag lyssnar på rysligt bra böcker på Storytel. Sträcklyssnade på senaste Silfverbielke-boken. När kommer nästan, NÄR?????!!!!!

Men jag tog en paus för att ringa till syncentralen faktiskt. Jag brukar inte ränna dit särskilt ofta, senast var när jag fick glasögon för drygt två år sen. Men jag bokade tid nu för att jag känner att jag faktiskt behöver en käpphäst i mitt liv, alltså en vit käpp. Jag hade en men den var så gammal och gänglig så den var inget med längre. Jag har varit emot att ha käpp ute. Även om jag ibland har känt i vissa situationer att nu hade det varit himla bra att ha käppen till hands för att visa att jag ser dåligt eller för att ha som stöd, så vill jag oftast inte skylta med att jag har dålig syn för det fattar folk i alla fall. Ja, folk tror ju att jag är BLIND, även fast jag inte använder något hjälpmedel eller håller i någon när jag går, jag famlar inte framför mig med händerna heller när jag ska in i en byggnad t ex.

ÄNDÅ FÅR FOLK FÖR SIG ATT JAG ÄR BLIND OCH DET STÖR MIG SÅ MYCKET!!! Inte för att jag tycker att blinda är sämre människor (naturligtvis inte!!!), utan, helt enkelt för att JAG INTE ÄR BLIND OCH JAG VILL DÄRMED INTE BLI BEMÖTT SOM EN BLIND PERSON, OKEJ?
Med en ”blindkäpp” kommer jag att skrika ut mitt tillstånd till alla. Jag läser facebook-statusar från blinda vänner där de skriver om att främmande människor ogenerat kommer fram till dem hela tiden och lägger handen på deras axel och kallar dem för lilla vän… Det värsta jag vet är när främmande människor utan anledning kommer fram och tar på mig… och det är så skönt att när någon frågar ”ser du?”, ”ja, absolut!”. Om jag har en vit käpp kan jag inte säga så, för typ alla vet att en vit käpp betyder att man mer eller mindre saknar syn. Därför har jag valt att inte använda det. Men en vit käpp innebär också att folk visar hänsyn när man är ute. Det är skönt också, i en stad där människor springer som yra höns och inte annars tar så mycket hänsyn till andra. De kan ju för bövelen inte ens be om ursäkt när de råkar göra så att man ramlar!!!

Folk fattar ju som sagt att jag inte alltid ser ändå, och den där känslan av att det skulle vara så bra att ha en käpp återkommer allt oftare nu. Så det är dags för mig att skaffa mig en käpphäst. Det är tryggt.

 

Om mig
Linda Åkesson

Jag heter Linda Åkesson och har en lätt cp-skada och nedsatt syn. Många fokuserar väldigt mycket på att jag har två nedsättningar, och att det skulle vara ett större problem för mig. Jag vill berätta hur jag ser på det, och jag ser inte det som ett problem.

Inlägget är kategoriserat som: Hälsa

Skriv kommentar

Skriv kommentar

(obligatoriskt) (obligatoriskt)

För att din kommentar ska publiceras måste du godkänna 1177 Vårdguidens användarvillkor för bloggkommentarer.

(obligatoriskt)