Gästbloggare

Fotografering förr och nu

När jag var barn blev man inte avfotograferad många gånger i sitt unga liv. Kameror var inte var man egendom och för att få ett foto måste man besöka en yrkesfotograf och hans atelje. Det hette så på den tiden. Det var en omständlig procedur och det måste beställas tid och ungen skulle vara iklädd bästa ”stassen” och i föräldrars sällskap. Jag tyckte inte det var det minsta roligt att gå till fotografen för det inkräktade på lektiden och förberedelserna var tidsödande. Man fick posera stående eller sittande och se allvarlig ut. Jag har aldrig sett ett skrattande barn på ett gammaldags foto. Men det var rätt spännande att se hur fotografen. bar sig åt. Kameran stod på ett högt staffli, och detta var övertäckt av en stor svart filt. När det stora ögonblicket var inne kröp fotografen in under filten och knäppte av. Jag tror att han avfyrade någon sort blixt också, men det är inte lätt att komma ihåg allting. så här långt efteråt. Så småningom blev plåtarna framkallade och kopierade på styv kartong. Jag hade länge kvar ett gammalt foto på mig och min 1 1/2 är yngre bror där vi står hand i hand. Jag i fyra års-åldern iklädd fin kappa och stråhatt och den lille gossen i sjömanskostym med mössan på svaj. Vi såg gravallvarliga ut men var riktigt söta tycker jag. Nu har de flesta en mobiltelefon med inbyggd kamera och tar bilder när och hur de vill. De kan till och med manipulera sina bilder i datorn och då kan ett foto se ut som det gör på dagens bild.troll och dagnybild

Inlägget är kategoriserat som: Hälsa

Stängt för kommentarer

Stängt för kommentarer

  1. Dagny Carlsson

    Hej Anita

    Tack för kommentaren. Jag blir så glad när någon berömmer bilderna till mina inlägg. Jag fotograferar inte själv och är innerligt tacksam mot fotografen.

    Vänliga hälsningar
    Hundraåringen

  2. Jo men visst passar det att du sitter med tomten så här i juletid. Gulligt

  3. Dagny Carlsson

    Hej Eva

    Tack för kommentaren. jag förstår att du har många gamla gulnande porträtt av flera generationer. jag tror inte att kamerabilder har lika stor betydelse nu som de hade förr. Det var dyrt att bli fotograferad och ett stort händelse att gå till fotografen. Sådana fanns som regel bara i städerna.

    Vänliga hälsningar
    Hundraåringen

  4. Ja det är stor skillnad från för och nu. Tack och lov har jag foto från både mormor född 1907 mormorsmor född 1883 samt mina båda svärföräldrar födda 1906 o 1913.Samt min mor. Jag gillar att fotografera och då har jag en vanlig kamera. Du har många fina foto. Kram

  5. Dagny Carlsson

    Hej Barbro

    Tack för ditt intresse för den fina bilden. Grottan finns i Bergianska trädgården här i Stockholm. Kungsparken i Malmö har säkert en massa trevligt att titta på men där har jag inte varit på flera år. Här är har vi verkligen dåligt väglag och idag var det glashalt överallt och säkrast att hålla sig inomhus

    Vänliga hälsningar
    Hundraåringen

  6. Hej igen Dagny! Jag skulle ha tagit det litet lugnare i mitt förra inlägg. Blev så ivrig när jag fick se grottan. Jag minns när jag var fem år och min storasyster och jag fick åka spårvagn till Polyfoto och blev då avfotograferade i massproduktion. Väldigt många och små fotografier som sedan blev uppförstorade. Mamma hade sagt till att jag skulle låta bli att visa så stort att jag var tandlös i överkäken och då bar det sig inte bättre än att jag knep med munnen på vart enda fotografi. Det skulle bli julklapp till pappa och vi hade fullt sjå att dölja att vi hade finklänningarna på oss när vi sedan träffade honom stan. På den tiden bodde vi i Göteborg, därav spårvagnarna. Har följt din blogg ganska länge. Jag har förstått att du finns i andra media men jag har inte själv tagit del av dem. Sedan över fyrtiofem år är jag bosatt i Malmö men känner mig ändå som göteborgska fast jag inte har bott där mer än ca tjugo år!! Bästa hälsningar från Barbro.

  7. Är det taget i ”Grottan” i Kungsparken i Malmö?- Men den verkar torrare och så kommer jag inte ihåg om det är så mycket gräs framför den, jag har inte så ätt att kontrollera saken. Går med rollator. Dessutom så är väglaget inte det bästa

  8. Dagny Carlsson

    Hej Ingrid

    Tack för kommentaren och för att du gillade bilden på tomten. Här hos oss har vi fått lite snö och det är glashalt på vägar och trottoarer. Nu är det dags att ta fram broddarna
    och sådana rekommenderar jag varmt till alla åldrar.

    Vänliga hälsningar
    Hundraåringen

  9. Dagny Carlsson

    Hej Annika

    Tack för kommentaren. Jag tycker också att det är positivt att man kan dokumentera händelser och skeende med fotografier. Jag vet att t ex dementa personer kommer i håg saker och ting när de ser ett gammalt foto. Gamla tiders fotografier kan man spara länge eftersom de är kopierade på kartong. I mitt hem hade vi jättestora förstoringar av far- och morföräldrar inom glas och ram hängande på väggen. Det var populärt för längesedan. men jag tror inte att ungdomar hänger gamla fotografier på väggen längre.
    Kameraövervakning är, som du säger, ett bra sätt att motverka stölder och sabotage och kamerorna har säkert förhindrat en hel del brott.

    Vänliga hälsningar
    Hundraåringen

  10. Hej,Dagny.Ja,vilken utveckling ,det är knappt man hinner med teknikens värld.Vilket underbart trevligt foto på dig o Tomten,det är bara snön som fattas,fniss.
    Ha en fin helg.
    Mvh:Hallandskusten.

  11. Hej Dagny!

    Hoppas allt är bra med dig. Hur är det med armen?

    Nuförtiden tar vi ju kort på allt och ingenting, och vi skapar ett helt nytt problem: Vi har så många bilder att det är svårt att sålla och bestämma sig för vad som är värt att behålla. Jag tror inte att vi tittar på alla bilder vi tar, och de tappar i värde.

    Dessutom riskerar vi att bilderna försvinner om vi bara sparar dem i digital form. Vi borde nog alla gå igenom våra fotografier och plocka ut några som är extra värdefulla och se till att de finns sparade på olika platser och i olika format. Både digitalt och på vanligt fotopapper.

    Men visst är det fantastiskt ändå, att vi har möjlighet att ta så mycket bilder. Det kan ju dessutom vara till hjälp för att lösa brott: Om någon till exempel rånar en bank har alltid någon annan stått där med sin mobil och filmat alltihopa. Det är svårt att undgå kamerorna nuförtiden. Alla är vi både paparazzis som fotograferar och filmstjärnor som blir fotograferade på samma gång!

    Hälsar
    Annika

  12. Dagny Carlsson

    Hej Solbritt

    Tack för kommentaren. Det var inget särskilt angenämt minne du har av ditt första besök hos fotografen och jag förstår att du har en viss aversion för fotografering. Jag minns att jag i min gröna ungdom fick en lådkamera och en av de första bilderna jag tog ansågs så bra att den blev utställd förstorad i fotofirmans skyltfönster. Då var jag väldigt stolt.

    Vänliga hälsningar
    Hundraåringen

  13. Bästa du!
    Jag minns mitt första fotografbesök.Tid var beställd i närmsta större by.Mamma och jag tog ”postbussen” dit.Var klädd i en hemstickad dräkt.Hade legat med flätat hår på natten så att jag skulle få lockar.
    Vaknade med en alldeles förfärlig tandvärk.Hela min högra sida var svullen.Men det fanns ingen återvändo.Foto skulle tas och det gjordes men inte var det en glad flicka på bilden.Vet inte om det är den händelsen som gjort att jag absolut inte tycker om att fotograferas än idag.Går hellre till tandläkaren än till fotografen.

  14. Åååå det är underbart att läsa om hur det var förr, du skulle faktiskt skriva en bok om dig och om hur livet var. Otroligt du kan skriva så fint om din barndom, på något sätt är det så lätt att se bilderna framför sig när du beskriver det hela så detaljerat om hur allt var. Ditt minne är glasklart och du är en fantastik person som delar med dig av detta.

    Önskar dig trevlig helg!

    Mae