Gästbloggare

Att ta allt flera gånger om (dissociation och anknytning)

En av grejerna med att vara flera inuti är att man är flera inuti, och att det liksom är på riktigt. Så det funkar inte att en del bygger upp tillit till en terapeut, hittar trygghet, skapar anknytning. Det är något som måste ske med var och en av dem, i alla fall var det så för mig. Kanske det blir annorlunda om man har system som är strukturerade på ett annat sätt. Men de delar jag hade som hade jagkänsla behövde ha de där processerna var och en för sig. Alla gjorde sin resa.

Och såklart påverkade de varandra, resorna. Speciellt eftersom vi var så sammedvetna. Vi kunde ofta kika på vad andra delar gjorde, och kunde nå den mesta information som andra delar bar på. Den kändes då inte som vår egen, alltså den delen som kollade på nån annans information upplevde inte det som att det var hon som varit med om det, utan nån annan, men hon kunde ta del av det och relatera till det.

Så när en ny del vågade visa sig och ta plats i terapin var det inte som att komma första gången till en terapeut. Hon hade vetskap om vad andra i mig varit med om där, vad man kunde räkna med från terapeuten, varför det var en hyfsat bra idé att prata med henne osv.

Och när en del blev trygg så skapade det större förutsättningar för de andra att bli det, för att man kunde märka vad hon varit med om. Men det gick inte automatiskt, en dels trygghet var inte allas trygghet, den var bara hennes. Vi var ju uppdelade.

Kanske det är svårt att förstå. Men med anknytning och relationen i terapin var det viktigt, att alla fick ha sin relation, och fick vara viktiga på det sättet. Och att terapeuten orkade ha tålamod med att vara i liknande processer gång på gång. Att det inte räckte med en gång, för att jag inte var bara en.

Om Linnéa
Linnéa Regnlund

Jag var splittrad förut, var flera delar inuti, skadad av svåra saker jag utsatts för. Nu är jag bara en. Det är bra, och kanske mer komplicerat än man kan tro. Här på bloggen skriver jag om trauma och dissociation, om försöken att hitta ett fungerande liv, och tankar på det som är och varit. Välkommen att dela en bit av min resa med mig!

Inlägget är kategoriserat som: Trauma och dissociation

Skriv kommentar

Skriv kommentar

(obligatoriskt) (obligatoriskt)

För att din kommentar ska publiceras måste du godkänna 1177 Vårdguidens användarvillkor för bloggkommentarer.

(obligatoriskt)

2 kommentarer

2 kommentarer

  1. Tycker du beskriver det så bra. Jag upplevde det också ungefär så i min terapi och anknytning.