Gästbloggare

”Som om jag är värd nåt, som om hon vill finnas kvar hos mig”

Gammal text, sen ett år före integrationen. Mellanstadie skriver.

***

idag vågade jag ringa till [terapeuten] själv det var läskigt fast bra. jag hade drömt så hemskt liksom som om allt tryggt bara rycktes bort och så klarade jag inte att tro på nåt snällt. inte på stora heller. hon tyckte hon kunde hjälpa mig fast jag tyckte att hon bara var en ljugis men det var så hemskt att va ensam när det var som om inget tryggt fanns o jag ville bara skada mig, inte gå upp eller äta frukost eller nåt.

fast jag gick upp o sen efter lite tid så ringde jag. hon svarade, hon gör nästan aldrig det fast det var så skönt att hon var där. hon är konstig för hon är snäll. även om jag glömmer sånt som vi precis kommit fram till eller om jag tror hon ska gå sin väg fast hon aldrig gör det, så är hon inte arg o hemskt. hon säger snälla saker, som om jag är värd nåt, som om hon vill finnas kvar hos mig.

hon sa att jag inte skulle skada mig för att det gör ont. hon sa annat med fast det kändes konstigt fast fint. som om det betyder nåt om det gör ont på mig. hon pratade så jag började tro att stora inte heller va en ljugis o när vi la på så kunde jag krypa ihop i storas famn och krama mjukishunden o sen var det inte så farligt mer fast jag var lite rädd för människor sen när vi var ute.

Om Linnéa
Linnéa Regnlund

Jag var splittrad förut, var flera delar inuti, skadad av svåra saker jag utsatts för. Nu är jag bara en. Det är bra, och kanske mer komplicerat än man kan tro. Här på bloggen skriver jag om trauma och dissociation, om försöken att hitta ett fungerande liv, och tankar på det som är och varit. Välkommen att dela en bit av min resa med mig!

Inlägget är kategoriserat som: Trauma och dissociation

Skriv kommentar

Skriv kommentar

(obligatoriskt) (obligatoriskt)

För att din kommentar ska publiceras måste du godkänna 1177 Vårdguidens användarvillkor för bloggkommentarer.

(obligatoriskt)