Gästbloggare

Koloskopi imorgon

daybydayheader

Hej allihopa!

Det är söndag kväll och jag har ägnat mig åt att dricka laxermedel inför att jag ska göra en koloskopi imorgon. Jag har inte fått äta någon mat idag, annat än yoghurt till frukost, te, några klubbor och saft. Jag är inte direkt hungrig men jag är definitivt väldigt sugen på smakrik, varm mat. Typ kycklig, eller en pizza, vore helt underbart. Okej jag är nog rätt hungrig.

Jag känner mig orolig och lite rädd inför koloskopin imorgon. Jag har gjort det otroligt många gånger förut och jag vet att det är både obehagligt och kan göra rätt ont. Senast fick jag rätt mycket lugnande så jag tror jag till och med slumrade till lite grann. Imorgon efter koloskopin ser jag fram emot att äta en stor portion mat och så har jag köpt en godispåse som jag ska unna mig. Jag hade tänkt försöka vlogga imorgon. Jag vill visa hur mitt liv är med Crohns, i videor på YouTube (länk!). Det är inte alltid så lätt att filma på sjukhus, man måste ta hänsyn till andra som är där och ibland känner man sig lite för sjuk för att ha lusten att prata framför en kamera. Men jag vill inte bara filma när jag är bubblande sprallig och glad, och enbart prata om roliga saker, jag vill visa båda sidorna av mitt liv. Mitt liv med Crohns har länge varit väldigt ensamt, jag har inte delat med mig av vad jag går igenom och jag har inte känt någon annan med samma sjukdom. Äntligen når jag ut och får även superbra respons. Det känns så kul och givande att dela med sig här i bloggen och på YouTube om alla känslor och saker jag går igenom.

Det är absolut inte lätt, att fasta som jag gjort idag, dricka två liter vidrigt laxermedel eller att genomgå en koloskopi. Men det finns värre saker. Jag ska inte klaga. Men ibland måste man få göra det ändå, lite grann i alla fall. Jag vill få stöttande respons, eller att folk säger att de kan relatera. Det får mig att känna mig mindre ensam och att det är mindre synd om mig.

Jag kan bli rätt avundsjuk när jag tänker på att jag känner många personer som inte behöver kämpa med en magsjukdom. Men sedan måste jag påminna mig om att INGEN har ett perfekt liv, alla kämpar med något, även om de döljer det. På sociala medier kan det verka som att många lever problemfria liv, men det stämmer ju inte.

Jag är väldigt duktig på att tackla min sjukdom och är tacksam att jag fick just Crohns istället för något annat. Det GÅR att stå ut med koloskopier, magproblem mm, jag klarar det. Det går bra. Det suger ibland men för det mesta så känner jag att jag klarar av det bra. Jag har i övrigt ett så otroligt lyckligt liv.

Men juste. Jag har fått en abscess som jag fått penicillin för. Men det är en annan historia. Hur det blir med den och om jag behöver opereras berättar jag mer om när jag vet mer längre fram. Men jag har haft det förut och opererades två gånger. Så det är inte helt bra just nu. Jag kommer i alla fall hålla er uppdaterade!

Glöm inte! Stay Strong! xx

Thérèse Ström

Jag fick Crohns när jag var 13 år och då var ordet "bajsnödig" det pinsammaste jag kunde tänka mig att säga. I den här bloggen får ni hänga med mig i mitt liv och få reda på hur jag tacklar världen där ute, med mina magproblem. Jag vet att jag kan göra allt jag vill göra i livet och jag vet att du kan det också, våra dumma magar ska inte få stoppa oss!

Inlägget är kategoriserat som: Min mage & jag

Skriv kommentar

Skriv kommentar

(obligatoriskt) (obligatoriskt)

För att din kommentar ska publiceras måste du godkänna 1177 Vårdguidens användarvillkor för bloggkommentarer.

(obligatoriskt)

4 kommentarer

4 kommentarer

  1. Ja det är ju sådär, man känner sig orolig innan men sedan är det som tur är snabbt över. Hoppas din koloskopi gick bra! Mums, jag håller med dig, god mat är en bra ”morot” att ha som belöning efter det jobbiga :D

  2. Jag hittade till din blogg för att jag ligger och läser på inför min egen koloskopi imorgon. Jag borde sova men jag har ont i magen, är hungrig och lite orolig. Du vet hur det är.

    Jag har gjort gastroskopi tre gånger för några år sedan och fått lugnande. För mig kändes det som att jag somnade. Jag hoppas att det ska kännas så imorgon också.

    Jag vet inte riktigt varför jag är så orolig men det har varit en väldigt jobbig dag känner jag så det påverkar ju säkert. Jag ser starkt framemot pannkakor och min favoritglass om ~12 timmar nu, det är ju sådant man får hålla fast vid när man inte ätit på snart ett dygn ;)

  3. Nja, jag har gjort både koloskopi och gastroskopi vaken flera gånger. Första gången jag skulle göra en koloskopi var jag tretton och då blev jag sövd, i efterhand har de sagt att det var för att jag var ett barn då men att som vuxen ska man helst klara det utan att sövas. Säkert för att det är undersökningar som går att klara av utan att vara sövd, och att då det finns risker med att sövas försöker man antagligen undvika det när det går. Jag har som sagt gjort detta många gånger och det skulle ta längre tid och vara mer omstyrigt att sövas ner varje gång.
    Tack det gick helt okej, kram!

  4. Kan man inte få bli sövd när de gör sådant? Tänker t ex på om jag skulle behöva göra gastroskopi någon gång, jag skulle inte kunna göra det vaken p g a att jag krampa och kräkas… usch :( Hoppas det gick bra i alla fall, kram!