Gästbloggare

Blommor o blader

Här va de blommor o blader. O vackra gossar i långa rader.
Det där med gossar var bara ljug. Men blommor och blader tycker jag om. Men bor man i Bohuslän och har en tomt om 154 kvadratmeter och huset täcker 90 av dessa så är man hänvisad till krukor. Det går ju mot höst och jag har massor av krukväxter som ska övervintra i vårt uterum. Det börjar bli trångt, växter har en benägenhet att växa speciellt om man hotar med papperskorgen då och då. De räkmackor vi brukar njuta av i uterummet är starkt hotade av utrymmesskäl. Som jag ser det har jag två val, antingen börja odla bonzaiträd eller bygga ut uterummet. Ivrigt påhejad av min fru blev det alternativ nr 2. Detta är mitt nästa stora projekt här hemma. Glaspartier och takplast anländer på onsdag. Så ännu en gång får jag använda tumstocken med punkter på.

De växter jag tycker bäst om är de som luktar gott eller de som jag har en minnesbild av i huvudet. Först på våren blommar persikoträdet – det luktar ljuvligt. Sen följer citrusträden. Men som sagt nu blir det vintervila. Och jag ser fram emot nästa säsong

Nu till något helt annat.
Tita (ledarhunden) och jag tränar på våra rundor men precis som med min fru så är vi inte helt överens om vem som bestämmer.

Gubbarna och jag har kommit ytterligare en bit på väg med ekan. Dock brann Stures magnifika konstruktion för att koka spant i. Som tur hann vi klart. Och några fler båtar har vi inte tänkt oss. Vi har även hållit föredrag om vårt båtprojekt i Kungshamns Folkets hus. Den lilla filmen som jag länkade till i förra bloggen fick applåder.

Ha de gött!

Uterummet

Pelle Karlsson

Jag heter Per Karlsson. Men kallas alltid Pelle. På mitt livsträd kan man snart räkna sextio årsringar, somliga ljusa somliga mörka. Min familj består av min fru Helena, min dotter Emma, tre utflugna pojkar, samt tre hundar en papegoja och en undulat.

Jag har sedan födseln en genetisk syndefekt som gör att synnerven sakta förtvinar. Åren 2006 och framåt var en jobbig tid för oss. Min mage krånglade och jag behövde opereras. Man fann då att mitt hjärta inte mådde så bra. Jag hade kraftig hjärtsvikt och rytmrubbningar.

Hjärtproblematiken orsakade en extra belastning på mina ögon så 2009 hade jag tittat färdigt. Jag blev helt blind och skiljer numera bara på ljus och mörker.

Inlägget är kategoriserat som: Livet som blind

Skriv kommentar

Skriv kommentar

(obligatoriskt) (obligatoriskt)

För att din kommentar ska publiceras måste du godkänna 1177 Vårdguidens användarvillkor för bloggkommentarer.

(obligatoriskt)